Aj Aj Aj, Jag skulle kunna säga aj 1000 gånger och det skulle inte räcka.
Efter en hel dag i New York city värker fötterna en hel del. Riktigt tjurig
blev man där sista 2 timmarna. Idag har vi besökt världens största leksaks-
affär (tråkigt), Empire State Building (häftigt) & Central Park (vackert).

- Mannen som talar med hästar
- Mannen som talar med hundar
- Kvinnan som talar med Delfiner - Det är jag!

Jag tyckte verkligen att jag var super cool för stunden. Nu
när jag ser filmen efter låter jag mer som en irriterande lite
unge.


P.s Men visst, dom lyssnar ju faktiskt.

Om jag ska uppdatera lite snabbt vad som har hänt denna lördag.
- Jag har bokat biljetter i Miami. Dit beger vi oss på tisdag kväll.
Eftermiddagen spenderade vi i Pittsburgh downtown. Jag har tagit
en hel del bilder också. Nu är det kväller och jag ska med den
nya Aupairen Sophie på bio.. Mamma lämnar jag kvar i stugan.
Hon behöver vila ut lite tycker jag.








P.s Jag kommer inte på något!

Kan man tänka sig att man ska behöva vara så orolig för att sin mamma ska
ut och flyga. Jag menar är det någon som klarar det med två skrikande ungar
så är det hon. Nu fick jag dock höra att mina söta små gullvippor hade varit
jätte duktiga och uppfört sig väl..

14:30, Jag stod på flygplatsen och väntade och väntade. Men dom dök aldrig upp,
nerverna började hoppa omkring i kroppen och jag fick panik. Men tillslut ser jag
dom, min älskade familj (1 timma senare). Såklart kan jag inte hålla tillbaka tårarna
vid ett sånt här lyckligt tillfälle. Nu är dom här!

Efter att jag hämtat upp dom blev det en tripp till mataffären för att handla in
lite gott. Sedan blev det middag på Hard Rock cafè med hela bunten..

Nu är även min biljett hem till sverige bokad. Så Pontus ta nu ledigt från jobbet
för den 28:e då kommer jag. 13 dagar kvar nu.

Dags att kolla in lite resor, vart kommer vi bege oss? Miami,
skulle det vara något? Vi får se vart vi hamnar helt enkelt. 






Det här var den mest annorlunda sovställning  jag sätt.



P.s Saknar dig!

Jag finner ingen rättvisa i detta.

Under söndagens shopping hittar Sophie ett par converse skor för
endast 5 dollar, hajjar ni? 35 svenska kronor. Jag och Sanne blev
fruktansvärt arga på grabben i butiken när vi inte kunde få samma
erbjudande.

Nu kommer jag till det som gör mig mest irriterad.. Hon får converse
för 5 dollar och jag måste köpa tamponger för 6 dollar. Jag fick en 
känsla av att tamponger börjat kosta en förmögenhet helt plötsligt
i jämförelse till ett par skor. Ja har aldrig tidigare märka av priserna,
jag måste ha levt i någon slags fantasivärld fram tills nu? Kostar det
verkligen så mycket? Eller är det jag som är fattig?


P.s Strejk!

- You Shouldn't Worry -

Idag blev det lite shopping trots allt. Man måste ju unna sig när
man har det tufft i livet... Ha ha ha. Inne på Forever21 hittade
jag detta diadem, då undrar jag vem köper något sånt? Jag erkänner
att det klär mig väldigt bra (Ironiskt), men ändå! Fjädern sticker upp
för mycket.



P.s Jag ska prova på tandblekning.

God kväll! Jag ska berätta för er att snart är det dags för mig att
flytta ut i gästhuset, bara för en stund sedan plockade jag ur
garderoberna och försöke få ner det i resväskan. Om ni skulle
fråga mig hur det gick kan jag ge er ett ärligt svar: "åt skogen",
hur ska jag få plats? Mamma när du kommer bör du köpa en till
resväska (här) om vi ska shoppa.

I alla fall så har jag spenderat dagen/kvällen med tjejerna, vi har
gjort en hel det faktiskt. Det började med bowling och jag fick tyvärr
bara en Strike. Efter det for vi på 1 dollar movie, hur billigt är
inte det egentligen.. Shoppingen var inte planerad alls men
jag fick med mig två par skor hem. (Mamma du måste köpa en
till resväska).




Hej! Jag heter Evelina och kommer från Ullared.  



P.s Give in to me - Takida (Jag älskar låten fortfarande)

Jag tycker inte synd om mig själv även om jag just nu plågas av
att inte få prata med någon. Så varför inte bara skriva ner vad
jag har på hjärtat. Under hela min sökan efter "Drömprinsen", har
jag bara stött på en bunt idioter med rätta ord. Vissa vet och vissa
vet inte. Hur kan man lita på någon efter sådana erfarenheter? Jag trodde
ju att alla jordens killar var svin. Vilket jag vet inte är sant nu. Även om jag
behövde testa min pojkvän på ett fruktansvärt fult, pinsamt och omoget sätt så
vet jag nu att han är allt jag vill ha, han är ärlig, enligt mig världens snyggaste,
han är perfekt och jag har så fruktansvärt kul med han. Men ändå fanns tanken
"det här är för bra för att vara sant". Kan han verkligen vara helt prefekt?

Nu undrar ni säkert hur jag testade honom. Jag tänker berätta allt
samtidigt som jag kommer skämmas väldigt mycket.

Igår var det valborg hemma i Sverige vilket gjorde mig orolig eftersom
alla festar och lever livet och jag kunde inte vara med. Jag spenderad istället
kvällen på andra sidan Atlanten med Sanne och hennes host mamma.
Helt ärligt drack vi oss fulla på 40 min och pratade Skype med Rebecca som
har åka hem till sverige. Vi prata om allt från himel till jord, lycka och
sorgsenhet. Att vara full är igen ursäkt för något i mig sa att om vi gör
det här nu kommer jag aldrig mer behöva oroa mig hur svaret än blir.
Från Rebeccas svenska mobil skickar vi ett Sms till Pontus som lyder
ungefär såhär
- Hej vi var på samma fest ikväll! du verkar vara en trevlig kille och jag
tycker vi borde ses någon gång/ Carro

Tanken var då att vi skulle få ett svar som fick mig sluta vara orolig och
börja lita på honom eller helt åt andra hållet. Något skulle vi få veta.
Men att han är så smart hade jag inte tänkt på. Självklart fick han reda
på att det var jag och inte på det sättet planen var. Jag skäms. Och
ställer mig frågan - Vad händer nu?

Jag älskar Pontus och jag litar på honom. Nu undrar jag bara vad tycker
han. Jag som nu har fått besvarat att jag kunde inte hitta någon bättre
kille. Vad har han då fått besvarat, Gud vilken dålig flickvän jag har eller?

Den 27 Maj lyfter planet, Jag kommer hem! Det här är inte min dröm längre
och så är det bara. Jag tänker inte göra något som får mig att må dåligt.
Jag vill plugga. Jag vill inte vara hemmafru. Jag vill vara nära min familj.

Jag vet att du har förlåtit mig men jag vill att du ska veta att jag litar
på dig också, för det gör jag. Och nu vill jag inget hellre än att allt ska
bli så perfekt som vi har sagt.

P.s Jag saknar dig! Och tyck inte illa om mig nu för att jag gjorde ett
sånt här inlägg. Jag vet att det är lite töntigt.