Jag tycker inte synd om mig själv även om jag just nu plågas av
att inte få prata med någon. Så varför inte bara skriva ner vad
jag har på hjärtat. Under hela min sökan efter "Drömprinsen", har
jag bara stött på en bunt idioter med rätta ord. Vissa vet och vissa
vet inte. Hur kan man lita på någon efter sådana erfarenheter? Jag trodde
ju att alla jordens killar var svin. Vilket jag vet inte är sant nu. Även om jag
behövde testa min pojkvän på ett fruktansvärt fult, pinsamt och omoget sätt så
vet jag nu att han är allt jag vill ha, han är ärlig, enligt mig världens snyggaste,
han är perfekt och jag har så fruktansvärt kul med han. Men ändå fanns tanken
"det här är för bra för att vara sant". Kan han verkligen vara helt prefekt?

Nu undrar ni säkert hur jag testade honom. Jag tänker berätta allt
samtidigt som jag kommer skämmas väldigt mycket.

Igår var det valborg hemma i Sverige vilket gjorde mig orolig eftersom
alla festar och lever livet och jag kunde inte vara med. Jag spenderad istället
kvällen på andra sidan Atlanten med Sanne och hennes host mamma.
Helt ärligt drack vi oss fulla på 40 min och pratade Skype med Rebecca som
har åka hem till sverige. Vi prata om allt från himel till jord, lycka och
sorgsenhet. Att vara full är igen ursäkt för något i mig sa att om vi gör
det här nu kommer jag aldrig mer behöva oroa mig hur svaret än blir.
Från Rebeccas svenska mobil skickar vi ett Sms till Pontus som lyder
ungefär såhär
- Hej vi var på samma fest ikväll! du verkar vara en trevlig kille och jag
tycker vi borde ses någon gång/ Carro

Tanken var då att vi skulle få ett svar som fick mig sluta vara orolig och
börja lita på honom eller helt åt andra hållet. Något skulle vi få veta.
Men att han är så smart hade jag inte tänkt på. Självklart fick han reda
på att det var jag och inte på det sättet planen var. Jag skäms. Och
ställer mig frågan - Vad händer nu?

Jag älskar Pontus och jag litar på honom. Nu undrar jag bara vad tycker
han. Jag som nu har fått besvarat att jag kunde inte hitta någon bättre
kille. Vad har han då fått besvarat, Gud vilken dålig flickvän jag har eller?

Den 27 Maj lyfter planet, Jag kommer hem! Det här är inte min dröm längre
och så är det bara. Jag tänker inte göra något som får mig att må dåligt.
Jag vill plugga. Jag vill inte vara hemmafru. Jag vill vara nära min familj.

Jag vet att du har förlåtit mig men jag vill att du ska veta att jag litar
på dig också, för det gör jag. Och nu vill jag inget hellre än att allt ska
bli så perfekt som vi har sagt.

P.s Jag saknar dig! Och tyck inte illa om mig nu för att jag gjorde ett
sånt här inlägg. Jag vet att det är lite töntigt.