"At the bottom of the ocean". Som vanligt sitter jag och drömmer mig bort
om den stora resan till USA. Men självklart är inte allt superbra.
Jag vinner samtidigt som jag förlorar. Jag vinner ett stort äventyr
som blir ett minne för livet. Men jag förlorar närheten av vänner och familj.
Jag kommer inte kunna springa till mamma ge henne en stor kram och
säga Jag älskar dig. Inte på ett helt år. Jag vet också att jag förlorade något
jag kunde få och jag kommer inte få tillbaks det.

Telefonkontakt är det närmaste man kan komma. Att höra rösten av den
man älskar kommer ge en stor saknad och hemlänkten. Skulle inte mamma
hälsa på mig skulle jag inte klara det. Jag skulle heller inte klara det utan allt
stöd jag får. Jag kommer inte ångra det.





P.s Om